Kommunchef

Nära

Jag skriver nära en gång i veckan. Nära är mina mer personliga reflektioner om händelser under veckan. Så detta är lite mer…nära mig.

Min högra hand Jenny Bolander har varit på utbildning hela veckan. Jag har saknat den där direkta hjälpen och återkopplingen som jag bara kan få av någon som är med hela tiden.

I måndags så hade vi en diskussion om transparens i ledningsgruppen. Givande tycker jag, även om jag kände att jag fick mer av förståelse och acceptans än verkliga ändrade åsikter. Jag känner att jag kanske måste förändra min egen väg i denna fråga och kanske några andra närliggande åsikter också så att jag inte drar iväg för snabbt. Jag fick samma känsla i onsdags då vi hade en diskussion i koncernchefsgruppen. Det är en smal balansgång mellan att vara en visionär ledare och en figur som lever helt verklighetsfrånvänt uppe i det blå. Det senare vill jag inte bli.

På ledningsgruppen diskuterade vi också en utvärdering vi gjort av våra veckobrev. Utvärderingen gav verkligen inte tillbaka det jag hade förväntat mig. Vissa vill ha mer information, vissa mindre. Bara drygt 30 procent hade svarat, är det inte fler som läser? Veckobrevet är framtaget efter medarbetarnas önskemål. Det som gjorde mig mer nedstämd personligen var några reaktioner på de reflektioner som jag brukar göra i veckobrevet, som jag fått så mycket positiv feed-back för, från dem jag jobbar nära. Det är en blandad känsla, att vara öppen, att försöka ge gör mig så sårbar, på djupet. Det gör att jag får svårare att reagera på kritiken på ett bra sätt. Nåväl tack för feed-back, vi fördjupar det i dialog med medarbetarna.

Jag var med på ett mycket givande styrelsemöte för vårt och företagens marknadsföringsbolag i veckan. Det hade varit lite diskussioner och meningsskiljaktigheter innan, men det visade sig att allt var kommunikationsmissar. Vad ska man säga, kommunikation är svårt…

I veckan hade vi också vårbuffé med företagen. Det är en tradition, sedan några år och är en möteslplats för företag emellan och kommunen. Det är så härligt och lärorikt att höra företagens olika berättelser.

På koncernchefsmötet så talade vi bl.a. om ny upphandlingsbestämmelser i Lagen om Offentig Upphanling (LOU). Allt mer regler. Ibland undrar jag vad som återstår av det kommunala självstyret. Att exempelvis lagstifta om affärsmässighet är verkligen att attackera fel problem, struktur istället för innehåll.

Vi är nu i slutskedet av förhandlingar i länet om hur busstrafiken ska se ut framöver och vem som ska bekosta buss och tåg i länet. För Katrineholms del innebärdet bl.a. som de ser ut nu att vi succesivt fram till år 2015 kommer att få nya snabbusslinjer till Vingåker och Nyköping. Det tror jag kan bli mycket bra.

Solid Park, ett IT-företag som vi utkontrakterat viss IT-drift till, bl.a. virtuella servrar och e-post, etablerar sig i Katrineholm. Jag träffade VD´n i fredags och tycker att det är väldigt roligt att de nu väljer att etablera sig i Katrineholm.

En av veckans glädjeämnen är att vi nu utvecklar det nya sk. Katrineholm 3.0 dör vi lägger en struktur för att NI ska berätta om Katrineholm - ert Katrineholm. Detta tror jag är framtiden för offentliga organisationer.

Ordet ”kommun” kommer från latinets ”communis” och betyder ”gemensamt”.

Ungefär som i meningen ”Gemensamt kommer vi att skapa en bild av vår kommun på nätet: Katrineholm 3.0.”

Tack för denna vecka!

Nära

En av anledningarna för mig att börja använda sociala medier var att öka transparansen och därmed insynen i kommunen och en kommunchefs arbete. Jag bad för ett par veckor sedan om feedback på bloggen, här på bloggen. Markan skriver

Vad kan du göra? Jag måste säga att jag ibland saknar tonen av den riktiga Mattias Jansson och vardagsfrågorna - spännande händelser av hårt arbete, frustrationer och glädjeämnen. Mer spontana och personliga inblickar i din “kommunchefsdagbok” - det skrivna ordet som kommer från hjärtat inte från hjärnan. Tänk inte så mycket på att all förändring måste börja hos dig själv - VAR dig själv! ;)

Detta inlägg är ett försök till en mer nära ansats, baserad på veckan som varit, om det kan vara intressant.

På måndagen är jag trött något så kopiöst. Jobbade väldigt sent på söndagskvällen, det är lätt att det blir så när familjen gått och lagt sig och man vill förbereda veckan. Som kommunchef arbetar jag förstås mycket, men en längre tids brist på sömn blir aldrig bra. Tar mig hur som helst igenom dagen och lyckas hålla skenet uppe, men går inte på kommunfullmäktige på kvällen, kollar dock via webb-tv, jobbandes i sängen (trots min frus, helt riktiga förmaningar om att jag inte borde).

Min högra hand, kommunledningshandläggaren Jenny Bolander är strandsatt i Bryssel efter några dagars ledighet och kommer hem först på torsdag eftermiddagen, vilket försvårar veckan. Jenny håller ihop mycket kring mitt jobb. Nåväl plikttrogen som hon är så bidrar hon iallafall på knackiga skype-ledningar från fik i den sommarlika storstaden.

Efter ledningsgrupp, som numera inleds med öppna diskussioner över en bit (av var och en) egeninhandlad mat så är det MBL-förhandling om ny organisation och chefstillsättning för projektkontor och löneenhet. Allt går enligt planerna och två internrekrterade personer som jag tror mycket på, Elin Bergfeldt och Anna Johansson går in som trainée till chefsposterna från den första maj.

På fullmäktigemötet uppmärksammar lokaltidningen två “mystiska män” och ett hot mot kommunstyrelsens ordförande som inträffade två veckor innan blir allt tydligare. Vi hade som ambition, efter diskussion med polisen att hålla låg profil om det, men på tisdagen beslutar jag och Göran Dahlström att vi ska gå ut med information. Detta får uppmärksamhet även nationellt. Jag bestämmer mig tidigt att hålla mig till en och samma mantra får att försöka få nyheten att bli lite tråkig, men vill samtigt ha ut ett budskap - samhället får inte skrämmas till tystnad! Vilket jag tycker är oerhört viktigt. Denna typ av beteenden är oacceptabla och jag känner starkt för Göran i detta.

På tisdagen är det den fjärde slutspelsmatchen i damernas volleyboll finaler. Stämningen är på topp i Katrineholm och jag och min yngsta dotter är med och ser när KVK slår Engelholm med 3-1 i set. Funderar omgående om huruvida de kommer att ta SM-guld och hur vi ska göra för att även de katrineholmare som inte kan åka till Engelholm på torsdagen ska kunna ta del av matchen. Det visar sig att volleykanalen har tänkt åka och även live-sända. Gör upp med Katrineholms-kuriren att vi samannonserar det och tar kontakt med restaurangerna för att kolla om någon tänker sända, Statt gör det. Ber också vår tekniker att ta kontakt med volleykanalen för att det inte ska bli något strul. Tyvärr glömmer volleykanalen att installera en viktig komponent på datorn varför sändningen blir extremt hackig, mycket tråkigt. Men viktigast av allt Katrineholm Volley tar SM guld! Det mesta av fredagen går åt till att ordna en fest för KVK som jag tror blev mycket uppskattad.

Ja, det var några inblickar - nära mig som kommunchef. Var det av intresse?